HANNAMANNAGRYN

Nu till helgen ska jag och min familj till Vansbro, jag ska själv simma Tjejsimmet på lördag det består av 1000 meter motströms i en älv. Jag har aldrig varit så dåligt tränad inför detta någon gång tidigare och känner stor ångest. Idag var jag och min bror på en badplats och simmade lite med våtdräkten, simmade väl ca 400-500 meter med många pauser med vila.. De kändes trögt och var väldigt slitsamt. Vill inte ens tänka tanken på hur de kommer att bli på lördag men men nu är man anmäld och eftersom man simmat det 4-5 gånger tidigare så har det blivit en vana, det är liksom en sorts tradition att man ska göra det. När vi kom hem från sjön så åkte jag och min bror ut på en cykel, vi har tagit fram tandemcykeln som har stått i en källare i flera år. Jag hade glömt bort att det var så svårt som tur var körde inte jag utan brorsan fick ta den platsen jag satt bak där jag kunde tigga lite snälskjuts ibland och aldrig har jag skrattat så mycket åt ingenting i stort sett jag hade kramper i magen för att det var så roligt och människor runt om kring tittade och såg glada ut när vi kom förbi!

Efter en lång cykeltur var vi hungriga och åkte hem för en liten matbit i kistan, min brorsa hade också fått tillstånd om att få börja övningsköra idag så självklart var han tvungen att åka en sväng.. Jag följde med men det blev bara lite koplingsprat och köra runt lite på en parkering, det var nog svårare än han trodde om jag ska gissa rätt men jag hade i vilket fall roligt men tänk att för ca två år sedan var man själv i den sitsen, ojoj vad tiden passerar fort förbi.

Nu har jag varvat ner och tagit mej en dusch, det var hur skönt som helst och det kändes som om jag kunde ha varit där inne i timtal.