Olika texttyper
Vad är ett reportage?
Ett reportage kan vara en featureartikel eller en uppföljning av en aktuellt nyhet. Reportaget kännetecknas av att läsaren känner att journalisten varit på plats och berättar om det han eller hon upplevt. Närvarokänslan förstärks av att skribenten förmedlar bilder av det han upplevt med alla sina sinnen.
Reportaget är som regel mycket längre är en vanlig nyhetsartikel. Därför gäller det att skapa en dramaturgi i texten så att läsaren orkar följa med ända till slutet.
reportaget ska:
- informera och underhålla
- vara lättläst
- använda litterära språkbruk
- innehålla personligt färgade skildringar
Reportage med anknytning till nyheter kan exempelvis vara ingående porträtt av personer med anknytning till händelsen eller skildringar av miljöer.
Featurereportage är de artiklar som inte är kopplade till nyheter. Det kan vara resereportage, personporträtt, "jag-har-provat-på" artiklar och andra beskrivningar av upplevelser och miljöer.
FYRA VIKTIGA S
1. Sinnena
Använd alla sinnen när du berättar
2. Synopsis
Gör en kort beskrivning av vad du vill berätta. Vad är huvudpoängen med artikeln?
3. Scener
Dela upp berättelsen i olika scener som läsaren kan måla upp framför sig.
4. Språket
Sätt din egen prägel på språket (ordval och meningsbyggnad)
Det goda reportaget kräver oftast en ordentlig research. Se till att du har gott om tid för skrivandet. Texten blir aldrig färdig men vinner på varje bearbetning och omskrivning.
Tänk på att:
· Du måste vara engagerad i det du skriver om
· Du måste göra en ordentlig research
· Det finns ingen verklighet. Journalisterna tolkar verkligheten
· Reportaget berättar om människor och människors miljöer
· Reportaget berättar en historia. Oavsett ämne kan man alltid hitta ett "Det var en gång ...."
· Var subjektiv i ditt berättande
· Börja bra och sluta med en knorr. Lägg storyn någon stans i mitten.
· Inledningen måste gripa tag. Hitta gärna en kontrast till det förväntade.
• Intervjutekniken kommer i andra hand. Att vara sig själv och att känna av stämningen är det viktigaste. Den bästa frågan ställer man när man fått ett spännande svar.Vad är en notis?
Notisen är en kortare nyhet. Den saknar som regel byline och står ibland utan rubrik. Notisen ger bara de viktigaste fakta till en händelse.
Vad är en krönika?
Krönikan är en reflekterande text med en personlig karaktär som ligger i gränslandet till ren nyhetsrapportering. Krönikören argumenterar för en idé eller kommenterar en händelse med ett personligt färgat språk.
Krönikan kommenterar ofta speciella ämnesområden. Det är vanligt att krönikor behandlar aktuella händelser inom till exempel sport och politik. Avsikten är att belysa en nyhet i ett nytt perspektiv. Krönikören får gärna lägga in personliga värderingar i sin text.
Texten kan därför börja i en enkel personlig händelse. Sedan bör den bottna i något som är på allvar.
Du vet att du har skrivit en bra krönika om om folk hör av sig för att dissa dig eller för att ge dig cred. Det tråkigaste är om ingen regaerar alls efter att ha läst det du har skrivit.
Vad är ett kåseri?
Kåseriet är en personligt skriven betraktelse, med syfte att roa. Det kan vara något som författaren själv har varit med om eller något som skribenten har synpunkter på t ex spårvagnar, TV-serier, saker som är "inne" just nu etc.
Ofta bjuder författaren på sig själv genom att berätta hur han gjort bort sig eller hamnat helt fel på något sätt. I kåseriet överdriver man gärna olika detaljer. Stilen och språket i ett kåseri kan vara något av en språklig verkstad där skribenten kan experimentera med ord och uttryck. När man skriver ett kåseri bör man därför pröva sig fram och inte vara rädd för att skriva om och testa olika lösningar.
Första meningen i ett kåseri bör överraska läsaren. Hon ska bli nyfiken och vilja läsa mer.
Sista meningen får inte vara övertydlig. Det vill säga att man inte i detalj ska tala om hur det gick. Läsaren ska bara ana vad som hände. Därmed tvingar man läsaren att fundera själv.
Ingemar Unge skriver i boken Skriva kåseri (Ordfront):
Kåsören behöver så att säga endast skjuta in tillräckligt med ved i brasan för att hålla den igång, läsaren sköter mer eller mindre själv hela eldandet - hon är verkligen medförfattare, det är i hennes hjärna orden får liv och lyster.
Vad är en insändare?
Insändare innehåller åsikter och tyckanden från läsarna och ger uttryck för personliga uppfattningar om en sak.
En insändare har en argumenterande stil. Den bör endast handla om en fråga. Inlägget ska vara kort, gå rakt på sak och ha ett enkelt språk.
Uppläggningen av en insändare kan ha följande form:
- Beskrivning av situationen eller problemet
- Skribentens förslag till lösning
- Konsekvenser av detta förslag
Vad är en debattartikel?
I debattartikeln argumenterar skribenten för en viss hållning i en aktuell fråga. Författaren har tagit klar ställning och försöker övertyga läsaren om att detta är det enda förnuftiga sättet att förhålla sig till en fråga eller att lösa ett problem.
En debattartikel skall förstås vara debatterande till karaktären. Någon ska ju känna sig manad att föra debatten vidare och argumentera emot. Men det är samtidigt viktigt att artikeln är saklig och att påståenden underbyggs med fakta. Löst tyckande hör inte hemma i en debattartikel.
Det är också värdefullt om läsaren har fått veta något nytt, efter att ha tagit del av artikeln.
En disposition av en debattartikel kan se ut ungefär så här:
· Det är viktigt att man börjar artikeln med något som verkligen fångar läsaren och får den att hänga kvar till slutet. Dra alltså till med det bästa du har först i artikeln.
· Sedan kan du börja med att presentera den fråga du tar upp lite mer noggrant, så att läsaren får kunskaper i ämnet.
· Presentationen leder i sin tur fram till en analys, där problem definieras och slutsatser dras. Till exempel vad orsakerna är bakom det ökande användandet av skjutvapen.
· För att ge debatten nerv, kan det sedan vara dags att kritisera något eller någon mot bakgrund av de slutsatser du dragit. Undvik raljant ton och hård personkritik. Det är bättre att vara skarp i kritiken i sakfrågor.
• Slutligen bör en bra debattartikel innehålla egna konstruktiva förslag till lösningar eller förbättringar.